shebelowthetree

..har jag slitit löpspåret i en hel del kilometrar den här veckan.
..fastnade jag givetvis framför True Blood igår.
..snodde någon min matlåda på lunchen.
..blev jag oförberett attackkramad av en patient idag, som uppenbart saknade känsla för personal space.
..stod jag ut med läskiga Karin Winther i Hype ikväll.
..var det för mindre läskiga Timo jag skulle se ovan nämnda program.
..kan jag inte sluta lyssna på Empire of the Sun.
..tycker jag att sittplats på DM i Gbg inte är så dumt när man är gammal.

Jobbandet flyter trots allt på och efter tre dagar befinner jag mig i den välbekanta lunken. Men på något sätt kan jag inte låta bli att känna att jag ligger i träda. En tanke på något nytt, okänt, utvecklande och inspirerande har börjat spira.
Inget som jag kan påstå att jag känt av så här markant förut när det gäller min så kallade karriär.
Kanske kan det här vara en bra brytpunkt.
En helt ny karriär, i en helt ny stad?
En sak är säker. Jag känner mig inte särskilt motiverad att krypa på knäna för att rädda Sundsvalls Sjukhus fattiga ass.

Tillbaka på jobbet. Fan, vad enormt konstigt. Klibbigt varmt. Och inte alls som jag trott.

Har nästan glömt hur man pratar med en patient.
Well, vi börjar med "Hej!" och tar det därifrån.

Efter tio ljuvliga dagar (och nätter) tog tåget mig motvilligt tillbaka norrut. Som en urvriden trasa. En klassisk spillra. 
Nu är det slut på de dåliga tiderna. In med det nya. Hit me with some höst!

Sällan hört och sett så mycket smaskig musik på så kort tid. Bortskämd och bortom nöjd. För er som inte gillar namedropping så tar ert bloggläseri slut här. 

För here it goes:

Madonna - Tingsek -Titiyo - Anna Maria Espinoza - Moto Boy - Pauline - Rebecka Törnqvist - Marit Bergman - Markus Krunegård - Theodor Jensen - Timo Räisänen x 2 - Joel Alme - Bon Iver - Florence & the Machine - Robyn - Band of Horses - Antony and the Johnsons - Glasvegas - Arctic Monkeys - Olle Ljungström - Dead Prez - Florence Valentin - Lily Allen

Citaten från veckan är givetvis fler än jag kan minnas, men en av mina bästa konversationer lät så här:

Relativt söt kille: - Var har du fått tag i den där? (pekar på min regnponcho)
Jag: -Öh, tror jag köpte den på Claes Olson för en tjuga.
Relativt söt kille: - Jamen, du får en hunka för den då?
Jag: - Glöm det. Den är ju det bästa jag äger idag.
Relativt söt kille: - Men om du får ett ligg då?
Jag: -Tack, men nej tack.

Vem förser Giffarna med knark? Nåt drogrelaterat måste vara i görningen då de helt plötsligt kan stoltsera med vinst x 4.
Snart blir jag tvungen jag ändra mitt uråldriga skanderande om Keffar-na-na till Giffar-na-na. Hur kul är det?

Kära Aspirant R, bedriv gärna en liten sidoutredning i ämnet medan jag solar mig i framsideglansen, tack!

Den sedan länge planerade västkusttrippen tvingade mig ur hängmatteseansen och ut i den bistra verkligheten igen. Men okej. Det var skönt att åter möta civilisation och slippa lukta landsbygd. Myggjävularna har även de satt sina spår och det känns som jag varit borta längre än två dygn. Sjuka saker som vedstapling, bilbingo, kantarellplock och aborrerökning har passerat revy. To much crazy shit in two days. Men utöver sånt har tid funnits för tankar och sträckläsning i solsken.

Försöker nu få ordning på nån packning till Gbg. Och hitta lämplig, gärna rolig färdväg. Goldie står för transporten. Låt oss be om att hon gillar södern bättre än norret.


  

I en hängmatta 300 meter från skylten "Här slutar allmän väg" fick jag feeling. Semesterfeeling. Sopade hem den traditionella fisketävlingen efter sju aborrar och två gäddor. Sådär lagom nöjd med mig själv. Förutom det har jag besökt barndomens mest avlägsna trakter och förfärats över dess ödslighet. Att något som förr speglat så mycket glädje och gemenskap kan förvandlas till tomhet och vemod på några ynka år. En tankeställare men inget alls jag kan påverka. Nostalgi är det enda som kvarstår här. Irish, regn och samkväm har hållit mig vaken tills nu. Ligger i gäststugan och lyssnar på regn och enstaka mygg. Glad åt årets skönaste bad och åt att jag äntligen fick feeling. Semesterfeeling. Ja så är det onekligen. Hoppas den får för sig att stanna.