shebelowthetree

"-Tillvaron är inte konstruerad för ensamma människor"

Kikade häromdagen på Roy Anderssons filmpärla med det enkla men talande namnet "En kärlekshistoria". Den utspelar sig i det begynnande 70-talet där Annika och Pär gestaltar den lidande tonårsförälskelsen såsom de flesta av oss minns den. Två saker med filmen känns extra viktiga. Dels kläderna som i vissa fall är mer än fantastiska. Jeans med perfekta slitningar samt,enligt mig, skinnjackans absoluta storhetstid. Detta varvas med kortkorta klänningar och smarta tees med prov på sparsmakad enkelhet. Bingo. Det andra man slås av är den totala avsaknaden av teknik. Särskilt mobiltelefonens ickevara märks. Kommer på mig själv med att tänka "Men varför drar han/hon inte bara fram mobilen", nä istället knatas det iväg till närmaste telefonkiosk. I ärlighetens namn är det så mycket fränare.


Nåväl. Tillbaka till min 2000-talsvärld.
Idag har en hel del måstetrassel rätats ut. Semester är ordnad. Biljetter kirrade. Nu är det bara den trötta beslutsångesten som ska bekämpas. Sen borde jag vara tillbaka i gammal fin form.

Utöver dagens måsten hann jag även med en Coffea House-lunch med fina syster. Välbehövlig catch up. Fyndade också ett par svarta, till synes oanvända, mockastövlar(Clarks)för 175 spänn på Myrorna (tänkte att ytligheten behövde lite mer utrymme i den här bloggen). Men herrejävlar vilka varma fötter jag kommer ha i vinter!

Gå och skaffa dig ett eget lidande