Syster Slö

Tidig morgon på Stroken. Fyra patienter vilket innebär tid för oinspirerat slöbloggeri.

Mina fingrar värker efter veckans prestigefyllda GuitarHero-kamp mot H. Men det är det värt då jag äntligen lyckades spela hans Les Paul ur händerna på honom. Har dock en känsla av att jag kommer att få äta upp min nyvunna självsäkerhet. Går tills vidare och smånynnar på Danzigs "Mother" för att späda på den manliga frustrationen som ligger och bubblar under ytan.

P3 Guldgalan igår innehöll en del pärlor av charm. Timo (årets live) -strålande! Björn Dixgård -damn, mycket potential ryms i den polokragen! Lykke Li -ok, jag börjar fatta hypen. Men det finns ju, at the end of it all, bara en rättmätig kung. Igår i form av Gustaf  Wasa. Ebbot Lundberg.

Nu; fika, sit tight for the return of the Syster slö eller alternativt gå och gör nåt nyttigt med era liv. Typ handla ekologiskt.

(Tack Jo, för dina fina rader i brevet. Betyder mycket att ha vänner som du. Lycka till i LÅ!)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0