Man kan aldrig behandla ett tomrum *

Vaknade upp till ett gråmulet Sunket. Efter lång mysfrulle började dock solen kämpa sig genom molnen och vi bestämde oss för en stadsrepa. Henke behövde byta en tröja jag inhandlat och av bara farten hade han öppnat ekonomin på vid gavel och köpt sig ett par finfina chinos och en munkväst. Nästan lika kul att handla åt andra som åt sig själv -men billigare. Jag rensade lite i mina dammiga hörn igår och hittade en tröja och ett par vantar jag totalt förträngt att jag köpt. Vilket ju var kul nu. Mycket roligare än när jag köpte dem. Höll ändå på att trilla dit på en härligt gul kofta idag men beslöt mig för att besegra den usla karaktären this time. Dök på två alltför bekanta herrar och vi slog ihop våra briljanta idéer över en kopp java i nån timme innan P skulle hem och kocka och fick tidspanik. Visserligen var det mest ILK som pratade. Ingen direkt ovanlig företeelse.

Har även konstaterat att min pelargon som mormor gett mig blommar mer än nånsin, precis som hon själv. Den lilla damen har också fått sig ett besök under eftermiddagen. Varför hålla sig borta från sjukans behagliga famn när man är ledig?
Ikväll ska vi på MC och käka biosupé minus bio. Sen finns starka misstankar om ölintag på valfritt hak.
Imorgon blir det en skön spadag på Södra med fina svärmor och svärfar.

*Citatet tillika inläggsrubriken är givetvis Mr ILK's bevingade ord.

       






 


Kommentarer
Postat av: Elin

När du tog ur meningen ur resten av det evighetslånga samtalet var det väldigt fint. Annars brukar det ju kunna bli för mycket av det goda pratet så man inte uppskattar det lilla. Jag blev berörd iaf. Puss

2008-10-13 @ 14:22:21

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0