shebelowthetree

När man ska vara borta en knapp vecka så är det behändigt med ett uns av framförhållning tillika planering. Något som naturligtvis faller platt eftersom jag är tidsoptimist och inte begåvad med ett mentalt bollsinne där flera saker kan avklaras samtidigt. I min värld har var sak sin tid, vilket många gånger leder till vansinne, panik och, i värsta fall, total paralysering. Imorgon har jag ett ton av praktiska detaljer att bocka av. Tjugofyra friska timmar innan jag ska åka.
Jag blir så trött.
Det kommer att krävas RedBull-frulle och någon form av mirakel för att gå vägen.